Idag ska jag jobba för tredje dagen i rad (ja det var verkligen inte roligt att stå i en pizzeria under nyårsdagen det kan jag lova!) och fortsätta grubbla över vad jag egentligen vill med han den där. Precis vi snackar den där dejten. Jag blir sur när han hör av sig, skickar sms och skriver meddelanden på facebook. Jag blir sur när han säger till killar att jag är hans ikväll på fester men blir sur när han inte hör av sig och grejar med andra brudar ändå. Jag menar hallå mig själv, make up your freakin´mind nångång då. Vill jag ha kakan och äta den? Fan, har jag blivit en sån där girig unge som skriker efter precis alla action man gubbarna inne på BR-leksaker? Eller är det bara så att jag vill att han fint och obemärkt ska traska ut ur mitt liv? Ännu en gång efterlyser jag en bruksanvisning till mina uppfuckade känslor. Mayday, mayday..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar