Just nu är den småländska staden som jag kallar mitt andra hem dystrare än Jack's död i Titanic och jag har precis börjar bli överöst av sådana där nostalgiska minnen från sommaren, samt den där ångesten om att det nu mera är ett mörkt halvår som står framför mig. Men kanske den mest dystra och halsduksinvirade vintern kan bringa någonting oväntat gott med sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar